Lite mer än 6 månader efter operationen och mer än 35 kilo lättare händer det då och då att jag faktiskt både ser och känner att jag börjat krympa. Vilken känsla!
 
Fram tills nyligen har huvudet inte alls hängt med, jag har helt enkelt inte kunnat se att jag blivit mindre, inte förrän nu. Även om det bara är korta stunder så känns det så bra att huvudet äntligen börjar komma med på tåget!
 
Jag har ett par mjukisbyxor som jag tycker väldigt mycket om så dessa har jag köpt på mig i 3 storlekar.De minsta är stolek 44/46 och de har jag lagt på hyllan i väntan på att de ska passa.
Igår hade jag på mig de största paret, dvs det paret jag haft sen före viktminskningen. (Jag har bara tagit in resåren allt eftersom de har börjat glida ner och sen fortsatt använda dem)
Insåg dock att de satt alldeles för dåligt och att de därmed förtjänade pensionering. Då mellanstorleken är i tvätten tog jag fram de nya och till min häpnad passade de perfekt. Och där - precis där - såg jag för en kort stund hur "liten" jag har börjat bli, och DEN känslan är obeskrivlig! Helt magiskt!
 
Så resten av dagen levde jag på det ögonblicket - ögonblicket jag såg min kropp som den ser ut idag istället för att bara se min kropp som den såg ut för 7 månader sen.
 
 
 
/Eva
Plötsligt händer det,

Kommentera

Publiceras ej